Äkta eller fejk? Varför gör man egentligen en bröstförstoring?
Äkta eller fejk? Silikonbröst eller helt naturliga tuttar? Finns det något rätt eller fel och varför väljer man EGENTLIGEN att göra en bröstförstoring och vilka är det som väljer det här ingreppet? Kanske inte den man tror.
Journalisten Elisabeth Dale har gått igenom statistik från USA från ASAPS (American Society for Aesthetic Plastic Surgery) och skrev ett intressant blogginlägg. Även om det gäller USA så kan det ändå vara intressant för oss i Sverige då anledningarna för att göra en bröstförstoring är väldigt lika här. Här kommer en sammanfattning av vad Elisabeth Dale skriver.
”Så kallad bröstförstoring är det absolut vanligaste plastikkirurgiska ingreppet, både i USA och här i Sverige. Trots att många fördömer den här typen av operation och trots att det innebär ett stigma för kvinnor att berätta om att de faktiskt gjort det. Hur kan det komma sig? Vad är det som driver dessa kvinnor? Är de unga med dåligt självförtroende? Ytliga? Desperata?
Kanske blir du förvånad av svaret.
Av de 300,000 bröstförstoringar med imlantat som genomfördes i USA 2013 (en ökning med 37% sedan 2000) så såg åldersfördelningen ut så här:
2013 ASAPS – Bröstförstoringar, fördelat på ålder
13-19 år — 8,234
20-29 år — 83,638
30-39 år — 105,877
40-54 år — 85,516
55+ år — 6,934
Den absolut största gruppen är alltså 30-39-åringar och även gruppen 40-54 år är större än gruppen 20-29 år.
Varför gör man en bröstförstoring?
De flesta 30-39-åringar är mitt i karriär och familjebildning. Många har förlorat volymen på brösten efter graviditet och amning. Och en del är missnöjda med att de fått hängbröst efter att ha gått ner mycket i vikt. Det finns inget naturligt sätt att få tillbaka volymen utan att använda kirurgi. Inga muskelövningar eller mirakelpiller som kan trolla tillbaka dem. Så man väljer bröstimplantat för att få tillbaka form och storlek. Man brukar prata om ”mommy makeover” där man kombinerar bröstimplantat med bukplastik och fettsugning.
Av de drygt 85,000 operationer som gjordes i gruppen 40-54 år , så kan man anta att majoriteten av den fjords för att bekämpa åldersförändringar.
[HS-kodad-bröstförstoring]
Och hur är det med unga tjejer som genomgår ”onödiga” bröstförstoringar?
Det skrivs inland fördömande artiklar i amerikansk media om att bröstförstoringar ges bort som examenspresenter. Med all rätt. Men statistiken säger något annat. De amerikanska kirurger som är certifierade av ASAPS utför inte ”boob jobs” på kvinnor under 22 i regel.
Och amerikanska FDA rekommenderar inte bröstimplantat till kvinnor under 18 år. Ibland kan dessa operationer dock vara motiverade – för att korrigera assymetrier, genetiska deformiteter eller helt obefintliga bröst. Och för att få perspektiv på de drygt 8000 operationerna i den yngsta åldersgruppen är det intressant att lägga märke till att nästan 6000 unga män i USA genomgick bröstreduktion pga gynekomasti (manliga bröst).
Varför vill kvinnor ha större bröst?
Vad är extremt och vad är normalt? Formen på kvinnors kroppar varierar i oändlighet och brösten förändras över tiden. Om man går igenom före- och efterbilder från bröstförstoringar så kan man konstatera att många av dem innebär en ökning från B till C-kupa eller möjligtvis D-kupa – med andra ord inte särskilt extrema förstoringar även om sådana så klart existerar också. Googlar du på ”bröstimplantat” så dyker tyvärr många extrema exempel upp och ofta dessutom dåligt utförda operationer.
Borde inte kvinnor acceptera sina bröst som de är?
Vad är det som gör att förändringen efter en bröstförstoring väcker så mycket mer uppmärksamhet än efter en näs- eller ögonplastik? Svårt att säga. De allra flesta kvinnor är nöjda efter sin operation och hävdar att de är mer tillfreds med sin kropp efteråt.
Nuförtiden kan man också i visa fall använda det egna fettet för att bygga upp ny bröstvävnad, vilket innebär att implantat inte är nödvändigt. Bröstlyft (mastopexi) är på väg att bli ett vanligare ingrepp än bröstförstoring. Även bröstförminskningar ökar. Så slutsatsen är att kvinnor i högre utsträckning än tidigare själva tagit kontrollen över sina bröst. Är det inte ett individuellt val (och ekonomi som tillåter det) om man vill genomgå en bröstoperation eller ej? Vem kan egentligen döma en kvinna som vill förändra sin egen kropp och sina egna bröst, för sin egen skull?”
Huffingtonpost.com, Elisabeth Dale, 27 juni 2014.
